Mexico city!

Bland det bästa jag vet är att få avsluta min semester i en storstad. Efter två veckors nervarvning med sol, bad och böcker är jag redo för storstads pulsen.

När jag får känna pulsen i Mexico City så förbereder jag mej även för hemresa och jobb, på ett mycket positivt sätt.

Hur resvan jag än är eller hur än många gånger jag har fått höra att jag är väldigt "osvensk" så finns det ett "ordspråk" som säger: ( ungefär, egen tolkning )

Man kan ta en flicka ifrån Sverige men man kan inte ta det svenska ur flickan. T.ex.

Naiv: Jag vill så klart åka ut till de mest fattiga familjerna utanför MC för att det är där hjälpen är mest behövande.

Verklighet: Där det fattigaste människorna bor är också de farligaste områden. Åker du dit så kommer du med all säkerhet inte hem igen.

Trampa inte på någons tår: Min vän Ana hjälpte mej med vår insamling förra året. Hon var väldigt entusiastisk och körde mej överallt. Ana är även min tolk. Självklart bestämde jag med henne även den här gången. Ville ju inte att hon skulle bli ledsen om jag frågade någon annan. ( och vi hade ju bestämt..)

Verklighet: I Mexico och många andra sydländska länder är det väldigt mycket " manjana manjana" ( i morgon ) Har man bestämt en dag så är det inte säkert att det blir så eller i värsta fall, inte alls!

Nu gick det ju bra den här gången. Man kommer långt med ett leende och oskyldiga ögon ;)

Nästa gång kör jag definitivt med en back up plan för här trampar man ingen på tårna!

Tusen tusen tack för att ni hjälpte mej att göra det möjligt.

Vi är bäst!

          Shoppingen kan börja!

   Ana dubbel kollar så att priserna stämmer. Man får så mycket mer för pengarna här. Det var ett klokt beslut att samla in pengar och handla här. Dessutom hjälper vi ju till med ekonomin i landet :-)

Förra året gick en del av insamlingen hit till detta barnhem och jag kände att jag ville tillbaka. Det är två nunnor som leder verksamheten. Staten bidrar nu till skolundervisning. Barnhemmet får hjälp av lokalbefolkningen men inte utav några företag så därför har det känns extra viktigt att åka hit.

Här serveras det lunch. Märk väl att det står en liten burk burkmat på borden.

            Här finns det ägg :-)

Sovsal. Just nu är det 28 flickor som bor här men det finns plats för betydligt fler.

På skolan går tjejer och killar tillsammans

Avslutar med den här livliga bilden. Kändes mycket mer positivt den här gången. Kanske för att man var lite mer förbered. To be continue..

              Kramar Linda 

PS. Jag är ingen författare utan skriver från hjärtat därav blir det som det blir ;-)